105 dagar i Sverige
Idag firar jag 105 dagar sen jag flyttade från London, eller firar och firar. Sörjer? Jag saknar London-livet något fruktansvärt!
Jag vet inte om jag skrivit så mycket om min höst, men såhär ligger det till i alla fall - JAG VET INTE VAD JAG SKA GÖRA! Jag ligger sömnlös på nätterna för jag vet inte vad jag vill och på dagarna går jag runt och bara deppar för att jag inte kan bestämma mig. Jag mår skitdåligt och har världens ångest.
Låt mig ta det från början:
När jag tog studenten hade jag inga framtidsplaner, eller jag hade sökt in till två folkhögskolor, varav den ena var foto och den andra musik. Jag ville gå på den med foto, men kom inte in, stod på reservplats 2 typ. Kom in på den musik men tackade nej, för den vill jag inte gå.
Så jobbade jag istället från juni-april på tre olika ställen och tröttnade något fruktansvärt på Ulricehamn och flyttade därför till London för att jobba som au pair.
Skulle varit i London från maj-jul, men förlängde min tripp för att jag trivdes så bra, så jag blev kvar till maj istället. Sen åkte jag hem för att jobba över sommaren och väl hemma inser jag att jag inte trivs i Ulricehamn för fem öre, det är för litet och jag har knappt någon att umgås med eftersom alla är i sina gäng som de alltid har umgåtts med, och jag känner mig inte välkommen någonstans av olika anledningar. Men sommaren har gått bra, jag har jobbat så pass mycket och hittat på andra saker för att överleva, MEN NU BÖRJAR DET RÄCKA.
Jag vet inte om jag skrivit så mycket om min höst, men såhär ligger det till i alla fall - JAG VET INTE VAD JAG SKA GÖRA! Jag ligger sömnlös på nätterna för jag vet inte vad jag vill och på dagarna går jag runt och bara deppar för att jag inte kan bestämma mig. Jag mår skitdåligt och har världens ångest.
Låt mig ta det från början:
När jag tog studenten hade jag inga framtidsplaner, eller jag hade sökt in till två folkhögskolor, varav den ena var foto och den andra musik. Jag ville gå på den med foto, men kom inte in, stod på reservplats 2 typ. Kom in på den musik men tackade nej, för den vill jag inte gå.
Så jobbade jag istället från juni-april på tre olika ställen och tröttnade något fruktansvärt på Ulricehamn och flyttade därför till London för att jobba som au pair.
Skulle varit i London från maj-jul, men förlängde min tripp för att jag trivdes så bra, så jag blev kvar till maj istället. Sen åkte jag hem för att jobba över sommaren och väl hemma inser jag att jag inte trivs i Ulricehamn för fem öre, det är för litet och jag har knappt någon att umgås med eftersom alla är i sina gäng som de alltid har umgåtts med, och jag känner mig inte välkommen någonstans av olika anledningar. Men sommaren har gått bra, jag har jobbat så pass mycket och hittat på andra saker för att överleva, MEN NU BÖRJAR DET RÄCKA.
Så hösten, jag skulle helst vilja dra iväg från Ulricehamn, men frågan är vart.
När jag fortfarande var kvar i London var Norge planen, men jag har tröttnat på den idén av många anledningar som jag inte tänker ta upp här. Men främst så känns det otroligt jobbigt och osäkert att åka till Norge. Fast det stoppar mig inte från att söka jobb där ändå. Får jag något så kan jag ju åka typ.
Annars är det Australien som lockar. Men det är dyrt, fast jag har å andra sidan hittat biljetter så det kostar ca 10 000 att flyga fram och tillbaka och det är halva priset jämfört med vad jag hittade ifrån början! Men frågan är vad jag ska göra där, jobba vanligt eller au pair igen? För bara resa runt blir för dyrt.. Hade varit grymt att ha med något resesällskap dock. Så läser du och är sugen, kommentera! I NEED YOUR COMPANY. Har väl kanske inte riktigt alla pengar som behövs än, men om jag börjar spara ordentligt nu och slutar slösa så förbannat så kanske.
Sista alternativet är att plugga, för jag har kommit in på högskolan och det programmet jag har tänkt att läsa. Men jag tror inte jag vill börja än, jag skulle vilja hinna med lite mer innan det är dags att sätta sig i skolbänken. Men jag vet inte..
HAR JAG SAGT ATT JAG HATAR TA BESLUT? Kan någon lista ut åt mig vad jag ska göra så säg till, för jag vet banne mig inte.. Suck!
När jag fortfarande var kvar i London var Norge planen, men jag har tröttnat på den idén av många anledningar som jag inte tänker ta upp här. Men främst så känns det otroligt jobbigt och osäkert att åka till Norge. Fast det stoppar mig inte från att söka jobb där ändå. Får jag något så kan jag ju åka typ.
Annars är det Australien som lockar. Men det är dyrt, fast jag har å andra sidan hittat biljetter så det kostar ca 10 000 att flyga fram och tillbaka och det är halva priset jämfört med vad jag hittade ifrån början! Men frågan är vad jag ska göra där, jobba vanligt eller au pair igen? För bara resa runt blir för dyrt.. Hade varit grymt att ha med något resesällskap dock. Så läser du och är sugen, kommentera! I NEED YOUR COMPANY. Har väl kanske inte riktigt alla pengar som behövs än, men om jag börjar spara ordentligt nu och slutar slösa så förbannat så kanske.
Sista alternativet är att plugga, för jag har kommit in på högskolan och det programmet jag har tänkt att läsa. Men jag tror inte jag vill börja än, jag skulle vilja hinna med lite mer innan det är dags att sätta sig i skolbänken. Men jag vet inte..
HAR JAG SAGT ATT JAG HATAR TA BESLUT? Kan någon lista ut åt mig vad jag ska göra så säg till, för jag vet banne mig inte.. Suck!
Kommentarer
Trackback
